Intressant i ”Tobias”

Årsboken Tobias 2012 innehåller fem artiklar om resandefolket.

Inte mindre än fem intressanta artiklar om romanifolket/taterne finns att läsa i just utkomna upplagan av Tobias, Oslo byarkivs tidskrift som från och med detta nummer – Tobias 2012 – har tagit formen av en årsbok. Temat för numret är Fattigdom och minoriteter i arkivene. Artiklarna är författade av Anne Minken, Aina Basso, Johanne Bergkvist och Kai-Samuel Vigardt.

Gemensamt för artiklarna är att de behandlar vad offentliga arkiv har att berätta om romanifolket samt till viss del också vad som inte berättas i arkiven.

Historikern Anne Minken tar i artikeln Nye perspektiver på de reisendes historie i Norden før 1850 upp tre myter om resandefolket som på många sätt kan motbevisas om man väljer att se uppgifter som faktiskt finns i arkiven. Myterna hon tar upp är att resandefolket alltid vistats på landsbygden, att de alltid var utfattiga och att folket alltid jagades från plats till plats. Genom att läsa arkivmaterialet hittar man berättelser även om helt andra förhållanden. Elendighetsbildet av en gruppe som nærmest konstant ble jaget over fjord og fjell må nyanseres, skriver Anne Minken.

 I Fange 59. Taterpige. Ein roman om reisande i Trondheim berättar Aina Basso, som är historiker vid Oslo byarkiv samt skönlitterär författare om bakgrundsmaterialet till sin roman Fange 59. Taterpige, som utkom 2010. Hon beskriver källmaterialet och hur hon valde att använda det i sin roman.

Två av artiklarna har skrivits i samarbete mellan Oslos byarkivs historiker Johanne Bergkvist och Kai-Samuel Vigardt som är av resandefolket. Arkiv etter romanifolket. Et minoritetsarkiv under oppbygning berättar att det material som finns om minoriteterna i offentliga arkiv ofta är sådant som berättar om övergrepp. Arkiven har ett ansvar för att bredda sitt material. Kai-Samuel Vigardt har deponerat sitt eget arkvimaterial på Oslo byarkiv, han har också levererat material efter sin morfar, evangelisten Ludvig Karlsen. Uten slike privatarkiver som nå avleveres fra minoritetspersoner selv, finnes ikke romanifolket i offentligheten utenom gjennom ulike klientforhold og den norska assimileringspolitikken, kan man läsa i artikeln. Det berättas också att det donerade arkivmaterialet, med hänsyn till att det innehåller personuppgifter, är underlagt extraordinära klausuleringsbestämmelser när det gäller att få tillgång till det.

NS-regimen var under andra världskriget på god väg att genomföra en utrensningspolitik av norska resande, konstateras i artikeln.

I NS-regimet, Oslo fattigvesen og romanifolket under 2. verdenskrig. En endelig løsning av taterplagen ges en beskrivning av en del av det kända arkivmaterialet kring vilka planerna var i det ockuperade Norge när det gällde resandefolkets framtid. Det visas till flera dokument som bevisar att det under främst 1943 och -44 arbetades aktivt med det ”problem” åtminstone delar av regimen ansåg att  resandefolket och andra omresande grupper utgjorde. Planer på förvisning, interneringsläger, kartläggningar, steriliseringar kan visas. Den slutsats som dras är att NS-regimet var på god vei mot å iverksette en utryddelsepolitikk mot reisende. Målet var å løse taterspørsmålet på samme vis som jødespørsmålet. Det konstateras också att detta var en del av en politik som inleddes långt innan kriget och fortsatte långt efter det samma.

Artikeln De reisende i byen. Romanimanus ando baro foro, av Kai-Samuel Vigardt, visar att det som Anne Minken talar om när hon säger att en av myterna – att resandefolket bara höll till på landet – inte stämmer. Från den egna släkten visar Kai-Samuel exempel på hur resande under långa tider varit bosatta i städer som Christiania, nuvarande Oslo. I staden fanns tillgång till kunder, staden innebar också ofta en rent fysisk knutpunkt som man kunde dra nytta av.

På Oslo byarkivs hemsida finns en länk till Tobias och hela tidskriften går där också att ladda ner som pdf. Tobias 2012 kostar i tryckt format 50 kronor.

Dela den här sidan

You have to be logged in .