Musik

Laila Yrvum sjunger sånger ur resandefolkets tradition. Här vid en utställningsöppning på Fredrikstens fästning i Halden 2010. Foto: Bodil Andersson

Den skandinaviska resandemusiken har ofta en smärtande ton och beskriver hårda tider men också glädjen i gemenskapen. Det är musik som spelats kring lägereldar och när släkt och vänner träffats och än idag används på samma sätt. Bland visor som berättar om livet efter vägarna, olika kända resande och relationen mellan resandefolket och majoritetsbefolkningen framförs också många religiösa sånger som talar om en tro på att Gud ska göra livet lättare. Många skillingtryck, 1700- och 1800-talens populärmusik, finns också med i repertoaren och har säkert varit det ända sedan den tid då de var moderna visor som de resande spred runt om i bygderna på sina resor.

Bland resande finns en lång tradition att använda sig av musik. Den har ofta fungerat som ett kitt som håller folket samman men har också varit en form av handelsvara där de senaste melodierna framförts som en del av folkets roll som nyhetsförmedlare i bygderna. Många familjer hade i äldre tid med sig musikinstrument på sina handelsfärder och spelade till dans när man kom till en ny plats. Fanns inget instrument att tillgå kunde en god visa framförd a capella ge pengar, mat och andra varor som kläder. Många resande kan berätta om hur de i barndomen under första halvan av 1900-talet sjöng för folket i gårdarna under handelsturer tillsammans med modern.

Sångtexterna är ofta på en blandning av romani och det språk som talas i det land utövaren bor i. Ibland blandas också romani, svenska och norska, som en följd av det intensiva resandet över riksgränsen och att resandefolket är en grupp med starka släktband över gränserna.

Genom musiken sprids känslan av att vara resande. Idag är intresset för resandemusiken stort. Både visor helt eller delvis på romani och visor på norska, svenska eller en blandning av språken är vanliga. Många som idag är aktiva musiker och artister har sitt ursprung i resandefolket, långt ifrån alla talar om sitt ursprung och deras musik berättar inget om detta. Å andra sidan finns det artister som till exempel rappar på romani och på så sätt sprider berättelsen om sitt folk.

”Fant-Karl”

På Sleggveien i Røros i Trøndelag bodde resandefamlijer på 1800-talet. Troligt är att Karl Johansen Rosenberg kan kopplas till denna plats. Foto: Bodil Andersson

En av de tidiga musikerna inom resandefolket har följts noga på sina handels- och musikresor i Sverige och Norge. Det är den så kallade Fant-Karl, som var en legendarisk spelman. Det är Mary Barthelemy som studerat honom och skrivit boken Spellmann på dromen: På sporet av den legendariske «Fant-Karl». Genom sitt arbete med att följa olika källor har hon funnit att en Karl Johansen Rosenberg är en trolig källa till berättelserna om Fant-Karl. Berättelsen visar hur Karl var central när valsen introducerades i Norge och Sverige. Forskningen visar också hans resor runt Skandinavien på 1700- och första halvan av 1800-talet och hur han försörjde sig genom sin musik och som hästkastrerare. Karl bodde bland annat i Røros i Trøndelag, som var en ort som lockade många resandefamiljer.

Flera välkända nutida musiker av resandesläkt stammar från Karl Johansen Rosenberg. En del av dem framför traditionell resandemusik, andra har gjort sig kända inom sin tids populärmusik. Bland andra dragspelskungen Carl Jularbos anor återfinns i Karl Johansen Rosenbergs släkt. Musik som spelades av denna spelmanskung finns bland annat med på CD:n Slåtter på vandring från 2003.

CD-utgivning

Under 2000-talet har en rad olika CD-skivor med resandemusik getts ut i Norge och ett mindre antal i Sverige. Det norska skivbolaget Etnisk Musikklubbs medvetna satsningar på resandefolkets musik har säkert spelat stor roll när också flera andra skivbolag gett ut resandefolkets musik.

”Stor-Johans visa” har tillskrivits en annan Johan, Johan Fredrik Hedenberg, som vilar på Östmarks kyrkogård i västra Värmland. Denna duktiga hantverkare är känd som Knivkungen efter de knivar han tillverkade. Foto: Bodil Andersson

Romanifolket/taternes kulturfond har stött flera utgivningar av musik från folkets tradition. Även annan offentlig finansiering som Nordiska Kulturrådet och Norsk kultturråd har stött sådan utgivning. CD:n Viser på vandring från 2002 består av dokumentära inspelningar av resandefolkets sångtradition. Denna skiva fylldes av norska musiker och följdes några år senare av Viser på vandring i Norden. Det är en dubbel-CD där de sångare och musiker som medverkar är norska och svenska resande samt finska romer.

I boken Viser fra et folk på vandring. Slik vi lærte dem från 2003 dem berättar musikerna Laila Yrvum och Lasse  Johansen om den traditionella musik de själva fick lära sig som barn och som följt dem genom livet. Många av de sånger som finns med i boken har både de själva och andra också gett ut på CD.

I Sverige har Svenskt visarkiv drivit ett projekt med insamling av sånger och melodier från resandetraditionen. Arbetet ledde bland annat till boken Romanifolkets visor av Ralf Novak Rosengren och Marie Länne Persson, som utkom 2012. I den berättas om bakgrunden till de insamlade visorna och om hur de använts. Boken berättar om sånger som Stor-Johans visa, vilken tillskrivits ”Knivkungen” Johan Fredrik Hedenberg, som levde i Östmark i norra Värmland 1860-1950. Denna visa är på svenska med norska inslag och ska ha diktats under en resa till Norge. Den berättar om en annan välkänd man, Stor-Johan, som med sina många barn och efterkommande är en omtalad person i den skandinaviska resandehistorien.

Utgiven musik

Musikutgivningen har varit stor på senare år. Här följer några exempel på det som givits ut. Här följer några exempel på musikutgåvorna:

Akselsen, Elias. 2002. Hjemlandsklokker – religiøse taterviser.

Akselsen, Veronika. 2012. Blod og ild. Via Music.

De Reisendes musikk.1986. Plateselskapet.

En sång, ett folk på vandring. 1999.

Fant-Karl – Spellemannsarven – A folk music legacy. 2009.

Gustavsen, Henning. 2009. Pre Develske Drom. Etnisk Musikklubb.

Ken. Mitt Hem blir ditt Hem. 2000.

Lundin, Ronny A. & Nordström-Friberg, Lasse. 1999. Resandeliv.

Nordli, Monika. 2011. Skammens stein. Grammofon AS.

Novak-Rosengren, Ralf. 2011. Semno palla mander. Etnisk Musikklubb.

Novak-Rosengren, Ralf. 2012. Romani Ragusta. Fortune Records.

Slåtter på vandring. 2003. Etnisk Musikklubb.

Viser på vandring 1. 2002. Etnisk Musikklubb

Viser på vandring i Norden. Gijepa pre tradrepa an Lallaro. Dannik ta Sevedo. 2007. Etnisk Musikklubb.

Yrvum, Laila. 2000. Gia – viser fra et folk på vandring. Grappa Musikkforlag.

Yrvum, Laila. 2006. Se min ild. Grappa Musikkforlag.

Yrvum, Laila. 2012. Langs veien. Grappa Musikkforlag.

Dela den här sidan