SKOJAREBERGET

Beskrivning

Här på det så kallade Skojareberget bodde på 1800-talet och vid 1900-talets början ett flertal familjer ur resandefolket. De försörjde sig på hantverk och handel som bedrevs i både Sverige och Norge.

Her på det såkalte Skojareberget bodde på 1800-tallet og på begynnelsen av 1900-tallet flere familier av romanislekt. De livnærte seg av håndverk og handel som ble bedrevet i både Sverige og Norge.

Historik

På det så kallade Skojareberget bodde på 1800-talet och vid 1900-talets början ett flertal familjer ur resandefolket, mestadels vintertid. Som mest lär det ha funnits ett 20-tal mindre bostadshus av olika slag. Härifrån reste de runt, i både Sverige och Norge, och sålde hantverk och bytte varor. Folket på Skojareberget stammade från två resandesläkter, familjerna Friman och Rosenqvist. Först på platsen var förmodligen Nils Friman och Ulrika Lund som år 1825 fick lov att stanna tillfälligt just här under ett års tid med grannfolkets samtycke. Då ingen protesterade blev det med åren en permanent boplats där fler enkla bostäder kom att byggas. Karl-Fredrik Rosenqvist flyttade hit 1855. Hans fyra söner bosatte sig också här och fick hemortsrätt på platsen. Det var Erik och Maria på Tryggre, Magnus och Hedda på Myrane, Oskar och Karolina på Låret och Berga och Siverin och Matilda på Sivers kullar. Familjerna växte och i slutet av 1800-talet kan det ha funnits mellan 20 och 30 barn på Skojareberget. Som många andra resande kallades folket här för skojare, och därför fick platsen namnet Skojareberget av lokalbefolkningen. Ordet kommer förmodligen från holländska schooier som betyder ungefär fattig kringvandrande person.

Platsen

Det så kallade. Skojareberget är idag helt skogbevuxet. När det var bebott fanns sannolikt ingen eller endast sparsamt med skog här. Den bergiga terrängen i norra och östra delen flackar ut åt väster och söder. Torpstugorna som de fyra bröderna byggde i slutet av 1800-talet ligger i norra och sydvästra delen. I anslutning till husgrunderna efter Myrane och Tryggere ligger ruinerna efter några jordhus. Dessutom finns det några enstaka, mer avskilda, jordhusruiner. Samtliga är övertorvade men framröjda och väl synliga.

Hitta hit

Området nås lättast från Strömstadsvägen. I höjd med Stora Smedkas finns en P-plats och informationsskylt. Det finns en iordningsställd slinga med informationsskyltar genom området som börjar direkt vid P-platsen. Slingan passerar flera av områdets husgrunder. Slingan, som är knappt 1 km lång, är promenadvänlig men inte anpassad för rullstol eller barnvagn.

GPS-position N58.880883, E11.870212

www.reisendekartet.no

Vill du veta mer?

  • Arkivuppgifter och berättelser sammanställda av Karl-Erik Karlsson Dals-Ed och Kent Karlsson, Dals-Ed.
  • Rikets allmänna kartverks arkiv. Häradsekonomiska kartan över Dals-Ed 1890-97. J112-61-25
  • Jan-Olov Nicklasson, 2006; Rölandaskojarna Nicklasson-Rosenqvist från Skojareberga. I: Gränsposten. Medlemsblad nr 58 Gränsbygdens släktforskare i Dalsland, Bohuslän och Östfold. Munkedal.

Bifogade filer

Dela den här platsen

Vet du mer om platsen?

Berätta här. När du skickat in ditt bidrag undersöker vi det du har att berätta. Säkerställda informationer publiceras efter hand på sidan. Tack för ditt bidrag.