Resandekartan i österled

Nordiska historikermötet hölls förra veckan på Östra Finlandws universitet i Joensuu i Karelen.

I ett myller av föreläsningar under det 28:e Nordiska Historikermötet i Joensuu i östligaste Finland förra veckan fanns Resandekartan med på programmet. I ett särskilt tema, med namnet Romer och resande som nordiska gränsöverskridare, gavs intressanta presentationer om resande i Norden, liksom en skildring av Resandekartan. Temat för konferensen var Övergångar – gränser och möten i nordiska rum. Det var långt i från alla av de 70 sessioner som hölls under konferensen som förhöll sig till denna rubrik. Men det gjorde den i sammanhanget välbesökta samlingen kring resandefolket och romer. 20 personer lyssnade till fem föreläsare och ställde givande och intressanta frågor.

Anne Minken från Oslo presenterade intressanta tankar kring varför det offentligas syn på resandefolket skiljer sig åt mellan de olika nordiska länderna. Hon finner förklaringen i historien och hur ”pionjärforskarna” i de olika länderna valde att se på tattarna, fanten, kjeltringen, eller vad de nu valde att kalla folket. De forskare som gavs ansvaret var Eilert Sundt i Norge, Arthur Thesleff i Finland, H.P. Hansen i Danmark och Adam Heymowski i Sverige. Bakgrunden till Anne Minkens analys finns att läsa i hennes doktorsavhandling Tatere i Norden før 1850 Sosio-økonomiske og etniske fortolkningsmodeller.

Richard Magito Brun talade under historikermötet i Finland om resandesläkten Eisfeldt. Foto: Bodil Andersson

Richard Magito Brun gav på ett medryckande sätt nya perspektiv på nordens resandefolk när han gav exempel från den ursrpungligen tyska resande- eller sintofamiljen Eisfesldts liv och karriär. Det blev en färd genom nuvarande Tyskland, Danmark, Sverige, Finland, Ryssland och baltstaterna.

Den presentation som gjordes från Resandekartans synvinkel utgick från några platser som finns eller kommer att finnas på Resandekartan. Med dem som exempel gjordes ett försök att visa att studier om resandefolket handlar om ”riktiga” människor och deras väg till överlevnad, en väg som mycket handlar om förflyttningar över gränser, anpassningar och egenart.

Tuula Rekola, som är knuten till European Universitity Institute i Florens, arbetar med en doktorsavhandling om den finska romagruppen. Hon talade om romer i det svenska och ryska Finland i slutet av 1700-talet. Hon presenterade en studie där hon sett att antalet romer ökar kraftigt i området rund Viborg, ”ryska” Finland i mitten av 1700-talet, och framförde några tankar kring vad som kan ha legat bakom det. Hon berättade också att det är relativt lätt att finna personer som beskrivs som ”tattari” eller ”zigeuner” i de finska kyrkböckerna.

Sessionens ordförande var filosofie doktor Miika Tervonen vid Helsingfors universitet, som smidigt och trivsamt introducerade de olika föredragshållarna samt ledde de efterföljande samtalen. Miika publicerade 2010 avhandlingen Gypsies”, Travellers” and “peasants, A study on ethnic boundary drawing in Finland and Sweden, c. 1860-1925. Han beskrev som avslutning på samlingen sitt kommande forskningsprojekt som blir en jämförande studie av dagens politiska debatt om romer i Danmark, Finland och Sverige.

Under historikermötet hölls runt 70 sessioner och rundabordssamtal. Det var  för var och en av de cirka 400 deltagarna bara möjligt att ta del av en bråkdel av alla de föreläsningar som hölls under dessa samlingar. Till det Resandekartans utsända hann med hörde en session under rubriken Historiemedvetandet i det flerkulturella samhället, som bland annat tog upp hur och ur vilket perspektiv skolornas historieböcker talar om minoriteterna.

Intill Salutorget i Helsingfors ligger det tidigare Socitetshuset där resandefamiljen Eisfeldt hållit föreställningar. Detta berättade RIchard Magito Brun under en stadsvandring. Foto: Bodil Andersson

Resandekartans utsända, Richard Magito Brun och Bodil Andersson, avslutade konferensen med en mellanlandning i Helsingfors och en stadspromenad i den finska huvudstaden. Under denna tur studerades paradgatan Esplanaden med palats, ambassader och andra imponerande byggnader. Här gjordes besök i det nuvarande stadshuset, som under sin tid som Socitetshus bland annat var skådeplatsen för föreställningar av akrobat- och underhållarsällskapet Eisfeldt, som Richard berättat om i Joensuu. Även parken Kaisanieimi nära järnvägsstationen, också den arena för akrobatikföreställningar, fick ett besök.

Dela den här sidan

You have to be logged in .