Romanifolkets visor

Text och noter sprids genom den nya boken. Foto: Bodil Andersson

I flera år har Ralf Novak-Rosengren och Marie Länne Persson arbetat tillsammans med boken Romanifolkets visor med underrubriken 500 år i Norden Muntlig sång- och vistradition. Nu har den kommit och kan berätta om resandefolkets sång och musik utifrån ett dokumentationsprojekt kopplat till Svenskt visarkiv.

Boken innehåller en rad visor som ofta sjungs av resandefolket. Alla har inte uttalad koppling till resande men är sådana som blivit populära och använts mycket. Det var sådana visor som var ingången i Marie och Ralfs samarbete när Marie, som balladsångerska, kunde visa att en del av de visor Ralf kände som ”folkets” visor i själva verket var medeltida ballader.

En del visor handlar om folket utifrån burons perspektiv. En del är skrivna av resande, som skildrar sin egen kultur. I boken talas också om hur visorna används och använts, hur de ärvs mellan generationer och vad de kan berätta om resandekulturen. Till de visor som publiceras med noter och text finns ofta intressanta kommentarer från Marie och Ralf om visorna och deras användning.

Vid Romani Nordic Festival för några veckor sedan berättade författarna lite om boken och spelade några av de visor som ingår i den. Ett smått knastrigt exempel är denna visa som skrevs i samband med teaterföreställningen Resa utan slut: På flykt i eget land  med musik av Marie Länne Persson. Texten är skriven av Arne Andersson efter samtal med resande, som berättat om sitt liv och om hur det är att leva som resande i Sverige.

För Resandekartan finns en liten extra glädje med boken, eftersom dess förord Spåren av resande, skrivet av Anders Hammarlund, Mångkulturarkivarie vid Svenskt visarkiv, tar sin utgångspunkt i ett besök vid Skojareberget i Dals-Ed under vårt allra första seminarium.

Boken är utgiven på Bo Ejeby Förlag och går att beställa i näthandeln.

Dela den här sidan

You have to be logged in .