Sömose engagerade

Efter tidig avresa från Halden och lite senare från andra håll samlades vi alla vid Stenaterminalen i Göteborg för avfärd med färjan till Fredrikshavn på Jylland.

Spännande och intressant är de genomgående kommentarerna efter inledningen av resandekartans jylländska resa. Det var en tidig start och en lång dag. Många diskussioner och mycket information som givit mycket att tänka på. Vi riktar ett stort tack till Trine på Try museum som tagit mycket väl hand om oss och berättat och visat vad hon vet om Sömosen och dess boende.

Stort avtryck gjorde att Trine kunde citera från en äldre skrift: ”De sa själva att de inte var zigenare och att de hade ett eget språk”. Detta fick gruppen av resande att känna  att de familjer som bodde kring mossen sannolikt var av samma folk som dem själva. Det är annars inte så lätt att hålla ordning på de olika grupperna.

Vi mötte vår guide vid fantastiska Dorf Möllegård där Svein Norheim, Halden historiske Samlinger, och Halger Gustavsen, Taternes Landsforening, diskuterade kopparkittlar.

Det är många begrepp och benämningar i rörelse när vi talar om minoritetsgrupper i olika länder. Svensk och norsk majoritetsbefolkning har liksom den danska majoriteten givit minoriteterna en rad olika benämningar. Samtidigt har minoriteterna i de olika länderna själva kallat sig olika saker.

Projektets första kännedom om Sömosen talade om ”cirkusfolket” som vintertid bott runt mossen. Den person som uppmärksammade oss på det hela gjorde det utifrån släktforskning med en anförvant som fötts i Bohuslän av föräldrar som hade sitt vinterkvarter vis Sömosen. Naturligtvis blev vi intresserade och nu, flera år senare, fick vi alltså möjlighet att besöka platsen.

Sömosen ligger i Dronninglund Storskov på norra Jylland endast någon mil öster om E45. Hjallerup och Dronninglund är de närmaste orterna. Det är väl skyltat från vägen söder om mossen.

Vägen till Sömosen är väl skyltad från söder. Runt mossen går en vacker promenadstig som totalt är knappt 3,5 kilometer. Vi följde denna slinga motsols och fick vid två av de husrester som finns runt mossen information om de människor som bodde där som tillhörde resandefolket. Förutom dessa familjer bodde även andra egendomslösa i området. Området var bebott av resande från mitten av 1800-talet och in på 1900-talet.

För ett av husen finns det handlingar som visar att de boende betalade hyra för att få tillgång till sin tomt. Detta betyder alltså att man hade formellt tillstånd att bo här, vilket inte alltid var fallet med de ”resandekolonier” vi hört talas om. Samtidigt tror man sig veta att familjerna var och en byggde huset själva.

Berättelserna om folket säger att man för sin försörjning ägnade sig åt tivoli- och cirkusliv, skärsliperi och annat småhantverk och därmed följande försäljning.

Vid vårt besök undersökte vi några av huslämningarna. Slutsatsen av detta blev att det finns rester av flera byggnader intill det som anses vara boningshusen. Det vore mycket spännande att få veta mer om detta område och vi hoppas att våra fördjupade kontakter kan bidra till att området i framtiden kanske kan undersökas arkeologiskt, så som skett vid resandeboplatsen Snarsmon.

Foto, där inte annat anges, Bodil Andersson.

Vägen till Sömosen var väl skyltad. Vandringsleden runt området är knappt 3,5 kilometer

Sömosen är mycket vacker med spektakulär natur. Den ligger i Dronninglund storskog och inom Den jydske ås. Det är ett populärt vandringsområde.

Vårt första stopp tog vi vid ett av de hus familjen Mundeling bodde i. Här hade vi också sällskap av en journalist från Östvendsyssel Avis. Foto: Kristina Lindholm

Dela den här sidan

You have to be logged in .