Långsamt framåt

Det går framåt men det går långsamt. Det är en slutsats som går att dra av årsrapporten för 2012 om nationella minoriteter i Sverige. Stockholms läns landsting och Sametinget har på regeringens uppdrag gjort rapporten.

Rapporten redovisar dels arbetet i de regioner som har särskilt ansvar för vissa minoritetsgrupper, som exempelvis samiska och tornedalsfinska områden. Dels redovisas arbetet i de delar av landet som inte har något specialansvar för någon särskild minoritetsgrupp utan helt enkelt ska se till att minoritetslagen uppfylls. Detta gäller 234 av landets 290 kommuner.

Kort konstaterat går arbetet med minoriteternas rättigheter framåt i de kommuner som har särskilt ansvar medan det går trögt i de övriga 234 kommunerna. Analysen av arbetet i de 234 kommunerna utan särskilt ansvar bygger på svaren i en webbenklät som besvarats av 71 av dessa. Om de kommuner som besvarat enkäten är representativa är svårt att veta.

Resandefolket nämns inte uttalat i rapporten. Däremot gruppen romer, dit resandefolket administrativt räknas. När det gäller Språkrådets insatser framgår indirekt att resanderomani hör till de språk som det satsats på under året. Det går också att konstatera att tio organisationer för minoritetsfolk 2012 beviljades statsbidrag. Ingen resandeorganisation finns med på listan över dessa.

De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Resandefolket räknas in i gruppen romer.