Bergemyr
Här på Bergemyr bodde Abel och hans hustru i början av 1900-talet. De var av resandesläkt..
Historia
Plats för torpet Bergemyr där en resenär vid namn Abel och hans hustru bodde i slutet av 1800-talet - början av 1900-talet. Hon hade haft polio och kunde inte gå. Abel spelade kort med grannen och grannens barnbarn har sparat ett par gipsfigurer som farfar vann när han spelade med Abel. Farfar sa också att det ibland kom flera vagnar på besök.
Platsen
Tomten ligger på gränsen mellan två tomter och i norra kanten av en före detta åker. Huset är borta idag och marken röjdes i mitten av 1900-talet för att odlas. Idag finns en växande granplantering på platsen. Enstaka syllstenar ligger uppkastade på berget bredvid. En stig som går längs den tidigare sträckan av väg 164 gör en avstickare till torpets plats.
Hitta här
Platsen nås genom att svänga österut i höjd med norra Amunderödgården. Efter först en villa och sedan en liten bit skog går en stig norrut längs åkerkanten. Strax efter en skogsplantering ligger platsen.
GPS-position
N58.849673, E11.510603
Den skandinaviska resekartan www.resandekartan.se
Vill veta mer?
Karta: Lantmäteriets arkiv 14-Naverstad 166; Lagändring
1854.
-
Solheimlandet
Liggesletten Solheimlandet ble benyttet av reisende helt inn på 1950-tallet. Deretter ble det en campingplass. Stedet er nå bevokst med gress og noen små trær.
-
Sognshøy
Ved Sognshøy, like ved kommunegrensen mellom Råde og Rygge kommuner lå en leirplass som ble benyttet av taterne/romanifolket.
-
Bergmyr
Här på Bergmyr bodde Abel och hans hustru i början av 1900-talet. De var av resandesläkt.
-
Bergerkrysset
Ved Bergerkrysset i Askims nordlige deler fantes en leirplass som ble brukt noen år inn på 1970-tallet.
-
Skammens stein
Skammens stein er satt opp ved Ris kirke i Oslo for å fortelle om de av taterne/romanifolket som ble rammet av den norske stats overgrep mot folket.
-
Eskeviken - Møla
I Eskeviken ved Halden la såkalte «taterskøyter» til hvert år ved flere steder på 1950- og -60-tallet.
-
Momarken leirplass
Nord for Momarken travbane på Mysen lå en leirplass for taterne/romanifolket
-
Morstangsletta
På fotballbanen ved Morstangsletta lå taterne. De var også velkommen i noen av husene ved siden av sletta.
-
-
Sion ved Sentvedt
I krysset mellom vei 115 og Hølandsveien i Sentvedt i Trøgstad kommune fantes en liggeslette inntil Sionhuset.
-
Eskeviken - Vaskern
I Eskeviken ved Halden la såkalte «taterskøyter» til hvert år ved flere steder på 1950- og -60-tallet. Ved Vaskern lå flere skøyter inntil hverandre.
-
Kroksund ferge
På vestsiden av Rødenessjøen ved Kroksund fergested i Rødenes lå en liggeplass.
-
Tattarebacken, Ellenö
Tattarebacken i Ellenö var av socknen anvisad lägerplats för resandefolk som passerade området.
-
Skojarevallarna
Ett åkerstycke i Råggärd i Dalsland har fått namnet Skojarevallarna. Orsaken ska ha varit att det var ”tattare” som först röjde marken.
-
Myråsberget i Slitu
Liggesletten ved Myråsberget, «Berget i det blå», i Slitu lå rett ved siden av E18.
-
-
Rolfsøy
På Rolvsøy mellom Fredrikstad og Sarpsborg bodde under 1930- og 1950-tallet flere romanifamilier. Familiene kjøpte husene og hadde dem som sin faste bopel på vinteren.
-
Taterløkka
Stedet øverst i enden av Bybakken i Sponvika, har lokalt fått navnet Taterløkka fordi det frem til cirka 1910 var liggeslette for romanifølger. Nå ligger det en privatbolig her.
-
Tatersvingen
Den såkalte Tatersvingen var brukt som leirplass og liggeslette for romanifolket/taterne. På den tiden lå det ingen bygninger her. Det var kun en gresslette med noen trær rundt.
-
Tillekor i Tistedalen
Ved Tillekor, lengst øst i Tistedalen, lå en leirplass og etter hvert en campingplass ved Haldenvassdraget.
-
Vilhelmsnaret
Stedet i skogen der Vilhelm Korsgård, reisende bosatt blant annet i Snarsmon og på stedet Korsgårds ved svensknorske grensen, ble funnet død i 1928.
-
Stykkensletta Slitu
Ved Stykkensletta i Slitu var det flere steder hvor taterne pleide å ha leirplass.
-
Rosarnas hus
Rosarnas hus - ett torpställe som var bebott av familjen Ros mellan ca 1886 och 1955. Släkten Ros bodde på olika platser i socknen i drygt 100 år.
-
Skojarbacken, Enarsrud
Skojarbacken var beteckningen på en vägsträckning. Vägen skymtas nu som en stig genom skogen.
-
Högsäter
Intill nuvarande bygdegården i Högsäter fanns en anvisad plats där resandefolket och andra i behov av övernattningsplats fick slå sig ner.
-
Tångelanda
Vid vägkorsningen i Tångelanda fanns en anvisad plats där resenärer, bland annat resandefolket och romer, fick slå läger när de befann sig i området.
-
Buskane
På platsen Buskane bodde en familj av resandesläkt i början av 1900-talet Landsvägen gick då strax intill och det finns också uppgifter om att platsen varit en lägerplats. Platsen har också kallats Skojartrakten och Skojarhålan.
-
Skojarevägen
Vägsträckningen mellan gårdarna Årbol och Fillingen i Ärtemark kallades Skojarevägen.
-
Restad och Källshagen
Vid mentalsjukhusen Restad och Källshagen i Vänersborg var många av resandesläkt inlagda. Oftast med tvång.
-
-
Järnvägsparken
Vid Bengtsfors Västra station låg den så kallade Järnvägsparken. I denna park fanns en tältplats som användes av olika resandesläkter.
-
Skojarholmen
Skojarholmen är en udde i Vänern. Namnet antyder att platsen varit en läger-/tilläggsplats för resande men ytterligare uppgifter om platsen saknas.
-
Tattarekasen
Ett tidigare torp eller en markområde i Lysekils kommun har av oklar grund fått namnet Tattarekasen.
-
Höjden
På torpet Höjden under gården Hugeryr bodde i mitten av 1800-talet en familj där modern var av resandefolket och fadern en bondpojke från en grannförsamling.
-
Mon, Korpeskogen
Här på Mon bodde på slutet av 1800-talet Augusta och Karl-Albin Rosengren och deras barn. På platsen finns grunderna efter en torpbyggnad med en inhägnad trädgård framför, ett ingrävt jordhus och en källare.
-
Korsgårds hus
Vilhelm Korsgårds bostad låg i början av 1900-talet alldeles invid svensk-norska gränsen.
-
Suckarnas mur
Muren invid Hasselbackshuset, liksom statyn på Kungstorget i Uddevalla var vid mitten av 1900-talet mötesplatser för resande från Uddevalla och andra städer i regionen.
-
Tattardalen Romelanda
Tatterdahl var ett litet hemman som omnämns första gången år 1645. Enligt traditionen slog sig några resande ner på platsen under krigstid för länge sedan.
-
Trollemyr
Vid Trollemyr ligger grunden efter "Sme´ns" hus. "Sme´n" var enligt uppgift av resandesläkt och åkte runt på gårdarna och smidde.
-
Silkemyr
Ruinen efter bostaden på Silkemyr visar ett delvis ingrävt jordhus med kallmurade väggar. Här bodde Julia Gustava Olausdotter med sina yngsta söner några år i början av 1900-talet.
-
Skojareberget Hökedalen
Här på det så kallade Skojareberget bodde på 1800-talet och 1900-talets början flera familjer ur resandefolket. De försörjde sig på hantverk och handel som bedrevs både i Sverige och Norge.
-
Snarsmon
Snarsmon var boplats för några resandefamiljer under andra halvan av 1800-talet. Här finns spår efter 10-12 hus. Tre av dessa undersöktes arkeologiskt åren 2004-2007.
-
Ulveklev
Den här platsen nära Ulveklev användes av resandefolket som lägerplats i början av 1900-talet.
-
-
Tennisplanen på Myren
Tennisplanen vid Myren i Strömstad var under några dagar i april och maj år 1914 platsen för några av Cirkus Leonards många föreställningar.
-
Grandalen
I Grandalen invid Stenstjärnet bodde i början av 1900-talet en familj av resandesläkt. Vägen som gick från landsvägen och dit kallades i trakten för Skojarvägen.