Jump to maincontent

Detaljert visning

  • Bilde av Solheimlandet

    Solheimlandet

    Liggesletten Solheimlandet ble benyttet av reisende helt inn på 1950-tallet. Deretter ble det en campingplass. Stedet er nå bevokst med gress og noen små trær.

  • Bilde av Sognshøy

    Sognshøy

    Ved Sognshøy, like ved kommunegrensen mellom Råde og Rygge kommuner lå en leirplass som ble benyttet av taterne/romanifolket.

  • Bilde av Bergmyr

    Bergmyr

    Här på Bergmyr bodde Abel och hans hustru i början av 1900-talet. De var av resandesläkt.

  • Bilde av Bergerkrysset

    Bergerkrysset

    Ved Bergerkrysset i Askims nordlige deler fantes en leirplass som ble brukt noen år inn på 1970-tallet.

  • Bilde av Skammens stein

    Skammens stein

    Skammens stein er satt opp ved Ris kirke i Oslo for å fortelle om de av taterne/romanifolket som ble rammet av den norske stats overgrep mot folket.

  • Bilde av Eskeviken - Møla

    Eskeviken - Møla

    I Eskeviken ved Halden la såkalte «taterskøyter» til hvert år ved flere steder på 1950- og -60-tallet.

  • Bilde av Momarken leirplass

    Momarken leirplass

    Nord for Momarken travbane på Mysen lå en leirplass for taterne/romanifolket

  • Bilde av Morstangsletta

    Morstangsletta

    På fotballbanen ved Morstangsletta lå taterne. De var også velkommen i noen av husene ved siden av sletta.

  • Bilde av Tatermyr

    Tatermyr

    Tatermyr er en nedlagt husmannsplass.

  • Bilde av Sion ved Sentvedt

    Sion ved Sentvedt

    I krysset mellom vei 115 og Hølandsveien i Sentvedt i Trøgstad kommune fantes en liggeslette inntil Sionhuset.

  • Bilde av Eskeviken - Vaskern

    Eskeviken - Vaskern

    I Eskeviken ved Halden la såkalte «taterskøyter» til hvert år ved flere steder på 1950- og -60-tallet. Ved Vaskern lå flere skøyter inntil hverandre.

  • Bilde av Kroksund ferge

    Kroksund ferge

    På vestsiden av Rødenessjøen ved Kroksund fergested i Rødenes lå en liggeplass.

  • Bilde av Tattarebacken, Ellenö

    Tattarebacken, Ellenö

    Tattarebacken i Ellenö var av socknen anvisad lägerplats för resandefolk som passerade området.

  • Bilde av Skojarevallarna

    Skojarevallarna

    Ett åkerstycke i Råggärd i Dalsland har fått namnet Skojarevallarna. Orsaken ska ha varit att det var ”tattare” som först röjde marken.

  • Bilde av Myråsberget i Slitu

    Myråsberget i Slitu

    Liggesletten ved Myråsberget, «Berget i det blå», i Slitu lå rett ved siden av E18.

  • Bilde av Ørnekuppekilen

    Ørnekuppekilen

    Ankringsplass for båter, brukt av romanifolket.

  • Bilde av Rolfsøy

    Rolfsøy

    På Rolvsøy mellom Fredrikstad og Sarpsborg bodde under 1930- og 1950-tallet flere romanifamilier. Familiene kjøpte husene og hadde dem som sin faste bopel på vinteren.

  • Bilde av Taterløkka

    Taterløkka

    Stedet øverst i enden av Bybakken i Sponvika, har lokalt fått navnet Taterløkka fordi det frem til cirka 1910 var liggeslette for romanifølger. Nå ligger det en privatbolig her.

  • Bilde av Tatersvingen

    Tatersvingen

    Den såkalte Tatersvingen var brukt som leirplass og liggeslette for romanifolket/taterne. På den tiden lå det ingen bygninger her. Det var kun en gresslette med noen trær rundt.

  • Bilde av Tillekor i Tistedalen

    Tillekor i Tistedalen

    Ved Tillekor, lengst øst i Tistedalen, lå en leirplass og etter hvert en campingplass ved Haldenvassdraget.

  • Bilde av Vilhelmsnaret

    Vilhelmsnaret

    Stedet i skogen der Vilhelm Korsgård, reisende bosatt blant annet i Snarsmon og på stedet Korsgårds ved svensknorske grensen, ble funnet død i 1928.

  • Bilde av Stykkensletta Slitu

    Stykkensletta Slitu

    Ved Stykkensletta i Slitu var det flere steder hvor taterne pleide å ha leirplass.

  • Bilde av Rosarnas hus

    Rosarnas hus

    Rosarnas hus - ett torpställe som var bebott av familjen Ros mellan ca 1886 och 1955. Släkten Ros bodde på olika platser i socknen i drygt 100 år.

  • Bilde av Skojarbacken, Enarsrud

    Skojarbacken, Enarsrud

    Skojarbacken var beteckningen på en vägsträckning. Vägen skymtas nu som en stig genom skogen.

  • Bilde av Högsäter

    Högsäter

    Intill nuvarande bygdegården i Högsäter fanns en anvisad plats där resandefolket och andra i behov av övernattningsplats fick slå sig ner.

  • Bilde av Tångelanda

    Tångelanda

    Vid vägkorsningen i Tångelanda fanns en anvisad plats där resenärer, bland annat resandefolket och romer, fick slå läger när de befann sig i området.

  • Bilde av Buskane

    Buskane

    På platsen Buskane bodde en familj av resandesläkt i början av 1900-talet Landsvägen gick då strax intill och det finns också uppgifter om att platsen varit en lägerplats. Platsen har också kallats Skojartrakten och Skojarhålan.

  • Bilde av Skojarevägen

    Skojarevägen

    Vägsträckningen mellan gårdarna Årbol och Fillingen i Ärtemark kallades Skojarevägen.

  • Bilde av Restad och Källshagen

    Restad och Källshagen

    Vid mentalsjukhusen Restad och Källshagen i Vänersborg var många av resandesläkt inlagda. Oftast med tvång.

  • Bilde av Tattaretjärn

    Tattaretjärn

    Tjärn några kilometer från svensknorska gränsen vid Klevmarken norr om Ed.

  • Bilde av Järnvägsparken

    Järnvägsparken

    Vid Bengtsfors Västra station låg den så kallade Järnvägsparken. I denna park fanns en tältplats som användes av olika resandesläkter.

  • Bilde av Skojarholmen

    Skojarholmen

    Skojarholmen är en udde i Vänern. Namnet antyder att platsen varit en läger-/tilläggsplats för resande men ytterligare uppgifter om platsen saknas.

  • Bilde av Tattarekasen

    Tattarekasen

    Ett tidigare torp eller en markområde i Lysekils kommun har av oklar grund fått namnet Tattarekasen.

  • Bilde av Höjden

    Höjden

    På torpet Höjden under gården Hugeryr bodde i mitten av 1800-talet en familj där modern var av resandefolket och fadern en bondpojke från en grannförsamling.

  • Bilde av Mon, Korpeskogen

    Mon, Korpeskogen

    Här på Mon bodde på slutet av 1800-talet Augusta och Karl-Albin Rosengren och deras barn. På platsen finns grunderna efter en torpbyggnad med en inhägnad trädgård framför, ett ingrävt jordhus och en källare.

  • Bilde av Korsgårds hus

    Korsgårds hus

    Vilhelm Korsgårds bostad låg i början av 1900-talet alldeles invid svensk-norska gränsen.

  • Bilde av Suckarnas mur

    Suckarnas mur

    Muren invid Hasselbackshuset, liksom statyn på Kungstorget i Uddevalla var vid mitten av 1900-talet mötesplatser för resande från Uddevalla och andra städer i regionen.

  • Bilde av Tattardalen Romelanda

    Tattardalen Romelanda

    Tatterdahl var ett litet hemman som omnämns första gången år 1645. Enligt traditionen slog sig några resande ner på platsen under krigstid för länge sedan.

  • Bilde av Trollemyr

    Trollemyr

    Vid Trollemyr ligger grunden efter "Sme´ns" hus. "Sme´n" var enligt uppgift av resandesläkt och åkte runt på gårdarna och smidde.

  • Bilde av Silkemyr

    Silkemyr

    Ruinen efter bostaden på Silkemyr visar ett delvis ingrävt jordhus med kallmurade väggar. Här bodde Julia Gustava Olausdotter med sina yngsta söner några år i början av 1900-talet.

  • Bilde av Skojareberget Hökedalen

    Skojareberget Hökedalen

    Här på det så kallade Skojareberget bodde på 1800-talet och 1900-talets början flera familjer ur resandefolket. De försörjde sig på hantverk och handel som bedrevs både i Sverige och Norge.

  • Bilde av Snarsmon

    Snarsmon

    Snarsmon var boplats för några resandefamiljer under andra halvan av 1800-talet. Här finns spår efter 10-12 hus. Tre av dessa undersöktes arkeologiskt åren 2004-2007.

  • Bilde av Ulveklev

    Ulveklev

    Den här platsen nära Ulveklev användes av resandefolket som lägerplats i början av 1900-talet.

  • Bilde av Munkane

    Munkane

    Munkane var en lägerplats för resande på 1930-talet.

  • Bilde av Tennisplanen på Myren

    Tennisplanen på Myren

    Tennisplanen vid Myren i Strömstad var under några dagar i april och maj år 1914 platsen för några av Cirkus Leonards många föreställningar.

  • Bilde av Grandalen

    Grandalen

    I Grandalen invid Stenstjärnet bodde i början av 1900-talet en familj av resandesläkt. Vägen som gick från landsvägen och dit kallades i trakten för Skojarvägen.

Museum24:Portal - 2024.09.30
Grunnstilsett-versjon: 1