-  
Solheimlandet
Liggesletten Solheimlandet ble benyttet av reisende helt inn på 1950-tallet. Deretter ble det en campingplass. Stedet er nå bevokst med gress og noen små trær.
 -  
Sognshøy
Ved Sognshøy, like ved kommunegrensen mellom Råde og Rygge kommuner lå en leirplass som ble benyttet av taterne/romanifolket.
 -  
Bergmyr
Här på Bergmyr bodde Abel och hans hustru i början av 1900-talet. De var av resandesläkt.
 -  
Bergerkrysset
Ved Bergerkrysset i Askims nordlige deler fantes en leirplass som ble brukt noen år inn på 1970-tallet.
 -  
Skammens stein
Skammens stein er satt opp ved Ris kirke i Oslo for å fortelle om de av taterne/romanifolket som ble rammet av den norske stats overgrep mot folket.
 -  
Eskeviken - Møla
I Eskeviken ved Halden la såkalte «taterskøyter» til hvert år ved flere steder på 1950- og -60-tallet.
 -  
Momarken leirplass
Nord for Momarken travbane på Mysen lå en leirplass for taterne/romanifolket
 -  
Morstangsletta
På fotballbanen ved Morstangsletta lå taterne. De var også velkommen i noen av husene ved siden av sletta.
 -  
 -  
Sion ved Sentvedt
I krysset mellom vei 115 og Hølandsveien i Sentvedt i Trøgstad kommune fantes en liggeslette inntil Sionhuset.
 -  
Eskeviken - Vaskern
I Eskeviken ved Halden la såkalte «taterskøyter» til hvert år ved flere steder på 1950- og -60-tallet. Ved Vaskern lå flere skøyter inntil hverandre.
 -  
Kroksund ferge
På vestsiden av Rødenessjøen ved Kroksund fergested i Rødenes lå en liggeplass.
 -  
Tattarebacken, Ellenö
Tattarebacken i Ellenö var av socknen anvisad lägerplats för resandefolk som passerade området.
 -  
Skojarevallarna
Ett åkerstycke i Råggärd i Dalsland har fått namnet Skojarevallarna. Orsaken ska ha varit att det var ”tattare” som först röjde marken.
 -  
Myråsberget i Slitu
Liggesletten ved Myråsberget, «Berget i det blå», i Slitu lå rett ved siden av E18.
 -  
 -  
Rolfsøy
På Rolvsøy mellom Fredrikstad og Sarpsborg bodde under 1930- og 1950-tallet flere romanifamilier. Familiene kjøpte husene og hadde dem som sin faste bopel på vinteren.
 -  
Taterløkka
Stedet øverst i enden av Bybakken i Sponvika, har lokalt fått navnet Taterløkka fordi det frem til cirka 1910 var liggeslette for romanifølger. Nå ligger det en privatbolig her.
 -  
Tatersvingen
Den såkalte Tatersvingen var brukt som leirplass og liggeslette for romanifolket/taterne. På den tiden lå det ingen bygninger her. Det var kun en gresslette med noen trær rundt.
 -  
Tillekor i Tistedalen
Ved Tillekor, lengst øst i Tistedalen, lå en leirplass og etter hvert en campingplass ved Haldenvassdraget.
 -  
Vilhelmsnaret
Stedet i skogen der Vilhelm Korsgård, reisende bosatt blant annet i Snarsmon og på stedet Korsgårds ved svensknorske grensen, ble funnet død i 1928.
 -  
Stykkensletta Slitu
Ved Stykkensletta i Slitu var det flere steder hvor taterne pleide å ha leirplass.
 -  
Rosarnas hus
Rosarnas hus - ett torpställe som var bebott av familjen Ros mellan ca 1886 och 1955. Släkten Ros bodde på olika platser i socknen i drygt 100 år.
 -  
Skojarbacken, Enarsrud
Skojarbacken var beteckningen på en vägsträckning. Vägen skymtas nu som en stig genom skogen.
 -  
Högsäter
Intill nuvarande bygdegården i Högsäter fanns en anvisad plats där resandefolket och andra i behov av övernattningsplats fick slå sig ner.
 -  
Tångelanda
Vid vägkorsningen i Tångelanda fanns en anvisad plats där resenärer, bland annat resandefolket och romer, fick slå läger när de befann sig i området.
 -  
Buskane
På platsen Buskane bodde en familj av resandesläkt i början av 1900-talet Landsvägen gick då strax intill och det finns också uppgifter om att platsen varit en lägerplats. Platsen har också kallats Skojartrakten och Skojarhålan.
 -  
Skojarevägen
Vägsträckningen mellan gårdarna Årbol och Fillingen i Ärtemark kallades Skojarevägen.
 -  
Restad och Källshagen
Vid mentalsjukhusen Restad och Källshagen i Vänersborg var många av resandesläkt inlagda. Oftast med tvång.
 -  
 -  
Järnvägsparken
Vid Bengtsfors Västra station låg den så kallade Järnvägsparken. I denna park fanns en tältplats som användes av olika resandesläkter.
 -  
Skojarholmen
Skojarholmen är en udde i Vänern. Namnet antyder att platsen varit en läger-/tilläggsplats för resande men ytterligare uppgifter om platsen saknas.
 -  
Tattarekasen
Ett tidigare torp eller en markområde i Lysekils kommun har av oklar grund fått namnet Tattarekasen.
 -  
Höjden
På torpet Höjden under gården Hugeryr bodde i mitten av 1800-talet en familj där modern var av resandefolket och fadern en bondpojke från en grannförsamling.
 -  
Mon, Korpeskogen
Här på Mon bodde på slutet av 1800-talet Augusta och Karl-Albin Rosengren och deras barn. På platsen finns grunderna efter en torpbyggnad med en inhägnad trädgård framför, ett ingrävt jordhus och en källare.
 -  
Korsgårds hus
Vilhelm Korsgårds bostad låg i början av 1900-talet alldeles invid svensk-norska gränsen.
 -  
Suckarnas mur
Muren invid Hasselbackshuset, liksom statyn på Kungstorget i Uddevalla var vid mitten av 1900-talet mötesplatser för resande från Uddevalla och andra städer i regionen.
 -  
Tattardalen Romelanda
Tatterdahl var ett litet hemman som omnämns första gången år 1645. Enligt traditionen slog sig några resande ner på platsen under krigstid för länge sedan.
 -  
Trollemyr
Vid Trollemyr ligger grunden efter "Sme´ns" hus. "Sme´n" var enligt uppgift av resandesläkt och åkte runt på gårdarna och smidde.
 -  
Silkemyr
Ruinen efter bostaden på Silkemyr visar ett delvis ingrävt jordhus med kallmurade väggar. Här bodde Julia Gustava Olausdotter med sina yngsta söner några år i början av 1900-talet.
 -  
Skojareberget Hökedalen
Här på det så kallade Skojareberget bodde på 1800-talet och 1900-talets början flera familjer ur resandefolket. De försörjde sig på hantverk och handel som bedrevs både i Sverige och Norge.
 -  
Snarsmon
Snarsmon var boplats för några resandefamiljer under andra halvan av 1800-talet. Här finns spår efter 10-12 hus. Tre av dessa undersöktes arkeologiskt åren 2004-2007.
 -  
Ulveklev
Den här platsen nära Ulveklev användes av resandefolket som lägerplats i början av 1900-talet.
 -  
 -  
Tennisplanen på Myren
Tennisplanen vid Myren i Strömstad var under några dagar i april och maj år 1914 platsen för några av Cirkus Leonards många föreställningar.
 -  
Grandalen
I Grandalen invid Stenstjärnet bodde i början av 1900-talet en familj av resandesläkt. Vägen som gick från landsvägen och dit kallades i trakten för Skojarvägen.