Hopp til hovedinnhold

Velkommen til Reisendekartet

Hos Reisendekartet kan du finne plasser som forteller om taterne/romanifolket, en folkegruppe som har funnets i Skandinavia i minst 500 år. Ved å vise plasser folket har brukt i det norsksvenske grenseområdet vil vi fortelle om menneskene, liven deres og historien.
Reisendekartet skildrer romanifolkets liv og historie i Skandinavia. Vi har valgt å fortelle om menneskene, livet og historien gjennom steder folket har benyttet seg av. Dette er en historie som er ukjent for mange. Reisendekartet vil fortelle om denne skjulte kulturarven. Vår visjon er at kartet og historieskrivingen gjennom dette arbeidet skrives om, og gir romanifolket sin rettmessige plass i den skandinaviske kulturen og historien.

Vi som har laget kartet kommer fra Norge og Sverige, og representerer organisasjonene Landsorganisasjonen for Romanifolket, LOR, Taternes Landsforening, TL, Kulturgruppen för resandefolket, KFRG, samt museene Østfoldmuseene Halden historiske Samlinger og Bohusläns museum.

Buskane

På platsen Buskane bodde en familj av resandesläkt i början av 1900-talet Landsvägen gick då strax intill och det finns också uppgifter om att platsen varit en lägerplats. Platsen har också kallats Skojartrakten och Skojarhålan.

Historik
Här i Buskane bodde i början av 1900-talet en familj av resandesläkt. I församlingsboken finns bara fyra av barnen upptagna men i en intervju i Dalslänningen 1963 berättar yngste sonen Ludvig att de totalt var 14 syskon. Eftersom Ludvig var nummer 14 i barnaskaran kallades han ibland för Ludvig den fjortonde. Fadern i familjen uppges i församlingsboken vara korgmakare. I samband med barnens födslar står familjen ibland antecknad i kyrkböckerna som kringvandrande och utan bostad. Familjen uppges ha flyttat in på Buskane 1912 och flyttade därifrån på 1920-talet. Huset låg på en uppbyggd avsats i en sluttning som idag är skogsbevuxen. Innan nya sträckningen av väg 164 byggdes gick landsvägen i nord-sydlig riktning strax väster om huset. Det finns också uppgifter om att platsen varit en lägerplats efter att familjen flyttat ut.
Familjen på Buskane var sannolikt av resandesläkt. I kyrkoböckerna på olika orter i Dalsland och Värmland finns i samband med familjemedlemmarna kommentarerna; "kringvandrande", "korgmakare", "ej kyrkoskrifven någonstädes", ”hvar kyrkoskrifven eller boende är oklart.
Platsen har också kallats Skojartrakten och Skojarhålan.

Hitta hit
Platsen nås lättast genom att man svänger av från väg 164 till antingen den lilla vägen norr eller söder om och försöker parkera där bilen inte står i vägen. Därefter går man genom skogen.
GPS-position: N58.93732, E12.18965.

  • Registerkort.
    Registerkort. Skorjartrakten är en av de benmämningar som Buskane varit känd under. Ortnamnsforskaren Erland Rosell gjorde 1951 en registrering hos Ortnamnsarkivet. Faksimil av Registreringskort från Ortnamnsarkivet.
  • Gryta.
    Gryta. Foto: Bodil Andersson, Østfoldmuseene - Halden historiske Samlinger
  • Husgrund.
    Husgrund. Grund efter byggnad vid Buskane. Foto: Bodil Andersson, Østfoldmuseene - Halden historiske Samlinger
  • Byggnadsrest.
    Byggnadsrest. Planerat område vid resterna efter torpet Buskane. Foto: Bodil Andersson, Østfoldmuseene - Halden historiske Samlinger
  • Stugan i Buskane.
    Stugan i Buskane. Fastboende ungdomar på utflykt till stugan i Buskane några år efter att resandefamiljen flyttat därifrån. Foto i privat ägo.

Vill du veta mer?

  • Rikets allmänna kartverks arkiv. Häradsekonomiska kartan 1890-97; J112-62-21
  • Steneby församlingsbok Steneby AIIa:3 1905-1914. Steneby församlingsbok Steneby AIIa:6 1915-1925. I församlingsboken finns föräldrarna och fyra av deras barn (de yngsta) förtecknade.
  • Dalslänningen 1963-01-15; "Skydd i lada för vind och väta Ludvigs nattläger i -25 grader!"
  • Gamla Steneby, del 1. Steneby Hembygdsförening 1989.
  • Platsens registrering i Ortnamnsregistret.
i
Museum24:Portal - 2024.05.28
Grunnstilsett-versjon: 1