Velkommen til Reisendekartet
Hos Reisendekartet kan du finne plasser som forteller om taterne/romanifolket, en folkegruppe som har funnets i Skandinavia i minst 500 år. Ved å vise plasser folket har brukt i det norsksvenske grenseområdet vil vi fortelle om menneskene, liven deres og historien.
Reisendekartet skildrer romanifolkets liv og historie i Skandinavia. Vi har valgt å fortelle om menneskene, livet og historien gjennom steder folket har benyttet seg av. Dette er en historie som er ukjent for mange. Reisendekartet vil fortelle om denne skjulte kulturarven. Vår visjon er at kartet og historieskrivingen gjennom dette arbeidet skrives om, og gir romanifolket sin rettmessige plass i den skandinaviske kulturen og historien.
Vi som har laget kartet kommer fra Norge og Sverige, og representerer organisasjonene Landsorganisasjonen for Romanifolket, LOR, Taternes Landsforening, TL, Kulturgruppen för resandefolket, KFRG, samt museene Østfoldmuseene Halden historiske Samlinger og Bohusläns museum.
Skojareberget Hökedalen
Här på det så kallade Skojareberget bodde på 1800-talet och 1900-talets början flera familjer ur resandefolket. De försörjde sig på hantverk och handel som bedrevs både i Sverige och Norge.
Historik
På det så kallade Skojareberget bodde på 1800-talet och vid 1900-talets början ett flertal familjer ur resandefolket. Som mest lär det ha funnits ett 20-tal mindre bostadshus av olika slag. Härifrån reste de runt både i Sverige och Norge och sålde hantverk och bytte varor.
Folket på Skojareberget stammade från två resandesläkter, familjerna Friman och Rosenqvist. Först på platsen var förmodligen Nils Friman och Ulrika Lund som år 1825 fick lov att stanna tillfälligt här under ett års tid med grannfolkets samtycke. Då ingen protesterade blev det med åren en permanent boplats där fler enkla bostäder kom att byggas. Karl-Fredrik Rosenqvist flyttade hit år 1855. Hans fyra söner bosatte sig också här och fick hemortsrätt på platsen. Det var Erik och Maria på Tryggre, Magnus och Hedda på Myrane, Siverin och Matilda på Sivers kullar och Oskar och Karolina på Låret och Berga. Familjerna växte och i slutet av 1800-talet kan det ha funnits mellan 20 och 30 barn på Skojareberget.
Som många andra resande kallades folket här för skojare av lokalbefolkningen, och därför fick platsen namnet Skojareberget. Ordet kommer förmodligen från holländska schooier som betyder ungefär fattig kringvandrande person.
Numera växer det skog i området. När det var bebott var det troligen endast sparsamt med skog här. Den bergiga terrängen i norra och östra delen flackar ut åt väster och söder. Torpstugorna som de fyra bröderna byggde i slutet av 1800-talet ligger i norra och sydvästra delen. I anslutning till husgrunderna efter Myrane och Tryggere ligger ruinerna efter några jordhus. Dessutom finns det några enstaka, mer avskilda, jordhusruiner. Samtliga är övertorvade men framröjda och väl synliga.
Hitta hit
Området nås lättast från Strömstadsvägen. I höjd med Stora Smedkas finns en P-plats och informationsskylt. Det finns en iordningsställd slinga med informationsskyltar genom området som börjar direkt vid P-platsen. Slingan passerar flera av områdets husgrunder. Slingan, som är knappt 1 km lång, är promenadvänlig men inte anpassad för rullstol eller barnvagn.
GPS-position N58.880883, E11.870212
Vill du veta mer?
- Rikets allmänna kartverks arkiv. Häradsekonomiska kartan över Dals-Ed 1890-97. J112-61-25
- Arkivuppgifter och berättelser sammanställda av Karl-Erik Karlsson Dals-Ed och Kent Karlsson, Dals-Ed.
- Jan-Olov Nicklasson, 2006; Rölandaskojarna Nicklasson-Rosenqvist från Skojareberga. I: Gränsposten. Medlemsblad nr 58 Gränsbygdens släktforskare i Dalsland, Bohuslän och Östfold. Munkedal.