Hopp til hovedinnhold

Velkommen til Reisendekartet

Hos Reisendekartet kan du finne plasser som forteller om taterne/romanifolket, en folkegruppe som har funnets i Skandinavia i minst 500 år. Ved å vise plasser folket har brukt i det norsksvenske grenseområdet vil vi fortelle om menneskene, liven deres og historien.
Reisendekartet skildrer romanifolkets liv og historie i Skandinavia. Vi har valgt å fortelle om menneskene, livet og historien gjennom steder folket har benyttet seg av. Dette er en historie som er ukjent for mange. Reisendekartet vil fortelle om denne skjulte kulturarven. Vår visjon er at kartet og historieskrivingen gjennom dette arbeidet skrives om, og gir romanifolket sin rettmessige plass i den skandinaviske kulturen og historien.

Vi som har laget kartet kommer fra Norge og Sverige, og representerer organisasjonene Landsorganisasjonen for Romanifolket, LOR, Taternes Landsforening, TL, Kulturgruppen för resandefolket, KFRG, samt museene Østfoldmuseene Halden historiske Samlinger og Bohusläns museum.

Snarsmon

Snarsmon var boplats för några resandefamiljer under andra halvan av 1800-talet. Här finns spår efter 10-12 hus. Tre av dessa undersöktes arkeologiskt åren 2004-2007.

Historia

På Snarsmon bodde några resandefamiljer i nästan 50 år under andra hälften av 1800-talet. Platsen ligger i ett ytterområde 300 meter från den svensk-norska gränsen och invånarna i Snarsmon handlade i närområdet i Sverige och Norge. Bland lokalbefolkningen hette platsen då Tattarstan.

De första uppgifterna om resor på Snarsmon är från 1860. Något senare, från 1880- och 1890-talen, finns arkivuppgifter som visar att ett 20-tal personer bott permanent på platsen. Dessa familjer och deras släktingar förekommer i registren i nästan 50 år. Dessutom har troligen ett stort antal resenärer vistats på platsen mer eller mindre tillfälligt.

I början av 1900-talet övergavs Snarsmon och invånarna spred sig till olika platser. Den sista skriftliga informationen om byn är från 1907 och handlar om några personer som reser därifrån. Skogen växte upp runt de övergivna husen och de blev allt svårare att se. Men platsen har varit känd i området och bland flera resenärer sedan dess.

På en sträcka av 500 meter finns idag spår av 10 - 12 husgrunder. Mellan 2004 och 2007 undersökte Bohusläns museum i samarbete med Resande romers Riksförbund och några hembygdsintresserade tre av dessa husgrunder; två bostadshus och ett kök.

Hitta hit

Platsen är iordningställd som mål med skyltar och markerad stig. Vid landsvägen mellan Vassbotten och väg 164 finns parkeringsplats och informationsskylt. Därifrån är det en promenad på en liten grusväg norrut ca 1,5 kilometer. Sväng höger/österut in på Bohusleden.

GPS-position N58.887151, E11.481035


Vill du veta mer?

  • Andersson Bodil & Jonsson Lisa, 2007. Rörlighet i gränsregionen. Två etnologiska studier om identitet och historia i gränsområdet. Bohusläns museum Rapport 2007: 61.
  • Andersson Bodil röd, 2008. Snarsmon - resebyn där vägar möts. Bohusläns museums förlag 2008.
  • Antiken. Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister; Naverstad 373.
  • Hammar Lars-Erik & Lindholm Kristina, 2005. Snarsmon - det resande folkets residens i Bullaren. I: Bohuslän i världen. Bohusläns årsbok 2005. Utgiven av Bohusläns hembygdsförening och Bohusläns museum. Uddevalla.
  • Husförhörslängd: Naverstad-AI-15-1881-1891-Bild-64-sida-60
  • Institutet för språk och folkminnen i Göteborg. Västsvenska folkminnesarkivets material; DAG IFGH 5012, sida 30, DAG IFGH 5012, sida 34, DAG IFGH 5012, sida 36, ​​DAG IFGH 5012, sida 30, DAG IFGH 5012, sida 35.
  • Den resande boplatsen i Snarsmon. Jag är röd. Ersgård L. Modernitet och arkeologi. Artiklar från VIII Nordig TAG i Lund 2005. Annie Johansson & Kristina Lindholm. Riksantikvarieämbetet 2007.
  • Den resande boplatsen vid Snarsmon - arkeologiska forskningsundersökningar. Bohusläns museum rapporterar: 2005: 7; Del 3, 2006: 47; 2007: 74; 2008: 41.
  • Sjöblom Carl 1929. Vid Bullaresjöns strand.
  • Snarsmon 1
    Snarsmon 1 Husgrund efter det stora bostadshuset. Foto: Lars-Erik Hammar, Bohusläns museum 2005.
  • Snarsmon 6
    Snarsmon 6 Arkeologisk utgrävning 2004 av husgrund till stora bostadshuset. Foto: Lars-Erik Hammar, Bohusläns museum.
  • Snarsmon 4
    Snarsmon 4 Arkeologisk utgrävning 2004 av husgrund till stora bostadshuset. Foto: Lars-Erik Hammar, Bohusläns museum.
  • Snarsmon 2
    Snarsmon 2 Arkeologisk utgrävning 2004 av husgrund till stora bostadshuset. Foto: Lars-Erik Hammar, Bohusläns museum.
  • Snarsmon 3
    Snarsmon 3 Husgrund efter lilla bostadshuset. Foto: Lars-Erik Hammar, Bohusläns museum 2005.
  • Snarsmon 5
    Snarsmon 5 Arkeologisk undersökning 2006 av det som tolkades som ett kök. Foto: Kristina Lindholm, Bohusläns museum.
i
Museum24:Portal - 2024.05.28
Grunnstilsett-versjon: 1